Surfers Leadership School
Tänkte förklara lite kort vad jag gör här på Hawaii. Jag är volontär för Surfing The Nations och kommer att vara det i 15 månader. Surfing The
Nations är en hjälporganisation som på flera sätt når ut till människor på Hawaii. De tre första månaderna består av en ledarskapsutbildning
som heter Surfers Leadership School, även kallad SLS. Det är det jag är mitt uppe i nu. Den består bland annat av ledarskaps- och team
work-undervisning, äventyr, aktiviteter och uppsatsinlämningar. Det är intensivt men väldigt givande!
Läs mer på www.surfingthenations.com
Tredagarshiken som jag var på förra helgen är en del av SLS. Den var fylld av aktiviteter för att utvecka våra ledarskapsförmågor.
Lyckligtivis behövde vi inte överleva på endast en potatis och ett äpple. Längs med vägen fick vi leta upp mat som våra ledare hade gömt.
Dagarna var fyllda med utmaning men även av riktigt bra gemenskap. Vad skönt det är att lämna mobilen hemma och vara i nuet.
En av de svåraste utmaningar var när våra ledare sa att två personer från våran grupp måste vara helt paralyserade och stumma. Vi var
alltså tvugna att bära dem och deras packning. För mig innebar det att ha min ryggsäck på ryggen och en annan på magen och sedan gå
upp för en låååång backe. Det var otroligt jobbigt eftersom man redan var trött i kroppen från dagen innan MEN vi klarade det!
Det här är var vi startade och sedan gav vi oss av upp i bergen.
Nations är en hjälporganisation som på flera sätt når ut till människor på Hawaii. De tre första månaderna består av en ledarskapsutbildning
som heter Surfers Leadership School, även kallad SLS. Det är det jag är mitt uppe i nu. Den består bland annat av ledarskaps- och team
work-undervisning, äventyr, aktiviteter och uppsatsinlämningar. Det är intensivt men väldigt givande!
Läs mer på www.surfingthenations.com
Tredagarshiken som jag var på förra helgen är en del av SLS. Den var fylld av aktiviteter för att utvecka våra ledarskapsförmågor.
Lyckligtivis behövde vi inte överleva på endast en potatis och ett äpple. Längs med vägen fick vi leta upp mat som våra ledare hade gömt.
Dagarna var fyllda med utmaning men även av riktigt bra gemenskap. Vad skönt det är att lämna mobilen hemma och vara i nuet.
En av de svåraste utmaningar var när våra ledare sa att två personer från våran grupp måste vara helt paralyserade och stumma. Vi var
alltså tvugna att bära dem och deras packning. För mig innebar det att ha min ryggsäck på ryggen och en annan på magen och sedan gå
upp för en låååång backe. Det var otroligt jobbigt eftersom man redan var trött i kroppen från dagen innan MEN vi klarade det!
Det här är var vi startade och sedan gav vi oss av upp i bergen.
Vi var alla fastbunda i ett och samma rep större delen av vandringen. Det innebar alltså att vi var tvugna att hålla samma tempo.
På vägen upp var det väldigt ojämn mark så man var tvungen att ha full fokus på var man satte sina fötter, så det var svårt att hinna med
att njuta av den vackra utsikten!
att njuta av den vackra utsikten!
Första stället vi sov på hade den här utsikten!! Absolut tusen gånger vackrare i verkligheten, kunde inte sluta stirra!
Jag ska försöka skriva något mer blogginlägg så snart som möjligt! Skickar även ut mitt första nyhetsbrev snart med!